I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen.

Syftet med detta arbete är att förstå hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjälper elever i deras arbete med texter. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur i ämnet och genomfört en mindre undersökning där jag provade teorierna på en grupp elever. Därefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att få veta vad de tyckte om arbetssättet. Resultatet av intervjuerna pekar på att skrivprocessen är en modell som hjälper de flesta elever men kräver övning och förståelse för hur man kan bli hjälpt. Dessutom anser jag att varje lärare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever..

Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar..

Syftet med denna uppsats är att undersöka datorns roll i skrivprocessen. Kan skrivande på datorn hjälpa till att utveckla elevers texter och ge ett bättre skrivresultat än traditionellt användande av penna och papper? Vilken påverkan har lärandemiljön på arbetet med datorn som arbetsredskap i skrivundervisningen? Hur påverkas skrivprocessen av dialogen eleverna emellan? Målgruppen för undersökningen är de yngre skoleleverna i år 1-2. Den empiriska undersökningen bygger på en observation i år 2 och intervjuer med pedagoger som använder sig av datorn som ett arbetsredskap i sin undervisning. Resultatet av denna undersökning visar datorns potential i skrivprocessen med elever i de lägre skolåren.

Detta examensarbete undersöker hur lärare och elever använder sig av formativ bedömning i skrivprocessen för att bearbeta och förbättra elevtexter. Utgångspunkten för detta arbete har varit att ta reda på hur elever tar till sig den formativa bedömningen i den fortsatta skrivprocessen och på vilka grunder lärare gör sina val av kommentarer i den formativa bedömningen. I undersökningen har jag följt fem elever i årskurs 6 och deras lärare under fem dagar för att främst se hur de arbetar i skrivprocessens sista fas där bearbetningen av texten sker. Jag har observerat lärarens och elevernas arbete i skrivprocessen samt intervjuat läraren och de fem eleverna. Elevtexterna använder jag som konkret exempel på vilka kommentarer läraren ger till eleverna och vilket fokus hon lägger i sin bedömning samt hur eleverna bearbetar sina texter utifrån kommentarerna.

Denna narrativa studie handlar om tre lärares berättelse om hur de ser på barns roll och förmåga i lärandet efter att ha genomgått kompetensutveckling ?Läsa ? språka ? skriva?.Resultatet påvisar att det finns ett samband mellan deras synsätt och kompetensutvecklingen som har föranlett förändringar av arbetsformen och arbetssättet av lärarnas undervisning i läs- och skrivprocessen..

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares syn på skrivprocess och skrivundervisning. Jag redovisar i inledningen skrivprocessens huvudkomponenter, men också den processbaserade pedagogikens fördelar såväl som de svårigheter den kan möta i praktiken. Min metod biestod i att genomföra öppna intervjuer med fyra lärare. I resultatet framkom en rad svårigheter som läraren upplever med en processorienterad skrivpedagogik, framför allt att eleverna uppvisar bristande förståelse för skrivprocessen och kanske i synnerhet för dess responsdel. Det framgick emellertid att ingen av lärarna uttryckte förståelse för betydelsen av att etablera ett tryggt och dialogiskt klassrumsklimat som en grundförutsättning för en fungerande skrivpedagogisk undervisning.

Ordbehandlaren är idag det verktyg som är vanligast vid författande av uppsatser och rapporter. Anledningen till ordbehandlarnas popularitet är att de ger stor kreativ frihet till anv ändarna. I takt med att ordbehandlarna har blivit allt mer avancerade, har också fler och fler funktioner f ör typsättning och utforming av dokumentens utseende utvecklats.Detta kan vara h ämmande för den kreativa skrivprocessen. Detta examensarbete visar hur man kan l åta själva skrivprocessen vara separerad från typs ättningen och utseendehantering. Genom att med hjälp av olika tekniker utveckla en webbaserad applikation visar denna uppsats hur separationen kan fungera i praktiken.Resultatet av examensarbetet är en prototyp av en webbaserad applikation som är tänkt att underl ätta författandet av uppsatser..

Syftet med undersökningen var att utveckla elevernas berättelseskrivande med hjälp av olika typer av responsgivning. Undersökningen gjordes i Luleå- och Älvsbyns kommun. Två grupper, 20 elever i år 5 och 27 elever i år 6, deltog i skrivprojektet, som pågick under sju veckor. Vår djupstudie gjordes däremot endast på ett fåtal elever som slumpmässigt valts ut. Under praktikperioden utfördes ett antal skrivövningar.

Som specialpedagoger kommer vi med stor sannolikhet att möta elever med läs- och skrivsvårigheter. En viktig förutsättning för att kunna minska andelen elever som misslyckas i sin läs- och skrivinlärning är att vi får kunskap om vad som kännetecknar god läs- och skrivutveckling. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera förutsättningar och miljöer för god läs- och skrivpedagogik för skolelever i de yngre åldrarna som inte har "knäckt läskoden". Sammanfattningsvis pekar resultaten på av vår undersökning på att lärarens kompetens är av stor betydelse i den bemärkelsen att denne kan behärska flera olika metoder. Detta för att kunna individualisera undervisningen utifrån barnens behov.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

Denna studie undersöker hur offentliganställda servicearbetare ser på sin arbetssituation i tider av nedskärningar. Fyra receptionister och telefonister har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer, varefter det empiriska materialet har analyserats med koppling till fyra teoretiska avsnitt som även inkorporerar närbesläktad tidigare forskning. De viktigaste slutsatserna som kan dras i denna studie är att de anställda påverkas av nedskärningar i sin arbetssituation och att de tillämpar kollektiva strategier för att påverka situationen. Genom diskussioner har de format gemensamma mål och stärkt solidariteten i gruppen för att värja sig mot nedskärningarnas effekter. De upplever sina kollektiva ansatser som framgångsrika och värdefulla men upplever en otrygghet inför framtiden, där rädslan för fortsatta nedskärningar är ett framträdande inslag..

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

Detta examensarbete undersöker hur lärare och elever använder sig av formativ bedömning i skrivprocessen för att bearbeta och förbättra elevtexter. Utgångspunkten för detta arbete har varit att ta reda på hur elever tar till sig den formativa bedömningen i den fortsatta skrivprocessen och på vilka grunder lärare gör sina val av kommentarer i den formativa bedömningen. I undersökningen har jag följt fem elever i årskurs 6 och deras lärare under fem dagar för att främst se hur de arbetar i skrivprocessens sista fas där bearbetningen av texten sker. Jag har observerat lärarens och elevernas arbete i skrivprocessen samt intervjuat läraren och de fem eleverna. Elevtexterna använder jag som konkret exempel på vilka kommentarer läraren ger till eleverna och vilket fokus hon lägger i sin bedömning samt hur eleverna bearbetar sina texter utifrån kommentarerna.

Genom att få personal och grupper att agera proaktivt i så kallade slimmade organisationer (Lean Production) kan risk för likriktning och stagnation motverkas trots hård effektivisering. Låg grad av samhörighet i grupper har i studier konstaterats försvaga proaktivitet, medan ledarskapsstilar såsom delaktigt och transformativt ledarskap tycks stärka samhörigheten och proaktiviteten. Innevarande studie ämnade pröva sambanden på lägre hierarkisk nivå mellan proaktivitet och ledarskapsstilar, proaktivitet och gruppens kollektiva tilltro till förmåga, genom Banduras begrepp ?Collective efficacy?, och den samlade effekten på proaktivitet genom ledarskapsstil och gruppens tilltro på sin kollektiva förmåga. 411 deltagare i ett större företag inom fordonsbranschen skattade sin ledares stil och sin grupp varefter utvalda index reliabilitetstestades och aggregerades till gruppnivå.